FlickanSomTappadeBortSigSjälv

Nu var det längesen jag bloggade sist. Ganska mycket har hänt den senaste tiden...
Eller kanske inte, men för mitt stillsamma liv så är det ganska mycket.

Lillan började på dagis för två veckor sedan. Allt har gått bra hittills. Hon skolades in med en tredagarsmetod, vilket innebar att jag och lillan var på dagiset mella 9 och 13 i tre dagar. Föräldern skulle vara med i verksamheten hela tiden och sköta om sitt barn som vanligt. Jag var tillochmed med och åt lunch med henne.
Efter de tre dagarna var det helg och sen på måndagen skulle man lämna henne som vanligt och gå därifrån.
Natten till måndagen så blev jag magsjuk, så barnens pappa fick lämna henne på måndagen.
Hon hade blivit ledsen vid lämningen, men resten av dagen hade gått bra. Tisdag, onsdag och torsdag hade också gått bra. Fredag fick hon vara ledig så att det inte skulle bli för mastigt första veckan.
Veckan som kommer blir full vecka för båda barnen eftersom jag börjar jobba på måndag.

Jag är väldigt nöjd med tredagarsmetoden, och om jag ska jämföra den med två veckors inskolningen som vi gjorde med grabben när han skulle börja dagis så tyckte jag lillans inskolning gick bättre.
Det mest positiva var att jag som förälder också blev trygg med miljön och fick se hur fröknarna arbetade.
Framför allt att jag såg att de hade full koll på det något "kaotiska" läget som ganska uppenbart innfinner sig om det är ca.15 småttingar på samma ställe...

 



Min bil har varit på besiktning och totalunderkändes... Massor att fixa och jag insåg helt plötsligt hur fattig och ohändig jag är! Kommer ju aldrig kunna fixa till den. Om några veckor är det körförbud på den.
Jag funderade lite på att kolla möjligheter till att ta ett lån till en ny bil, men redan i tanken förstår jag att det inte finns i denna värld att jag skulle få ett lån med min låga inkomst.
Ähh... Jag ska försöka ta dagarna som de kommer och spara min dunderångest till den dagen det blir körförbud.
Jag hade planerat att vinna på lotto, MEN SÅ GLÖMDE JAG ATT SPELA IDAG!!! Till på onsdag ska jag inte glömma det.

Den här helgen är barnen med sin pappa för att hälsa på deras farmor och farfar i Lilla Edet.
Och jag har passat på att städa ganska grundligt plus att jag har röjt på min privata soptipp... Balkongen. Förra våren när jag köpte nytt köksbord och stolar, så tyckte jag tydligen att det var en bra ide att slänga ut kartongerna på balkongen. Tanken var nog då att jag skulle gå ner med de till återvinningen. Men det drog ut på tiden och en och annan extra kartong åkte ut dit också.
Rätt vad det var så hade getingarna byggt bo i kartongerna och då hade jag ingen lust att förflytta de förrän kanske på vintern när de hade dött.
Under vintern tillkom det ett par till kartonger och idag slutede det med att jag hade fått ihop sex sopsäckar med skräp därifrån.
Det var en hel del kan man säga... Nu ser jag fram emot en vår och sommar där man faktiskt kan få plats på balkongen.

 
Obligatoriskt att mumsa på visparna efter bakning."Glassarna" som grabben säger.

Rökskadad till sjukhus

En person fick föras till sjukhus med rökskador sedan en spis glömts påslagen i en lägenhet.
Det var på lördagskvällen som räddningstjänst och polis larmades om röklukt i ett trapphus på Mossvägen i Järna. Det visade sig att röken kom från en lägenhet där spisen glömts påslagen och på spisen stod en ljusstake vilket orsakade rökutvecklingen.
Enligt uppgift från polisen fick en person föras till sjukhus med rökskador, samtidigt har polisen gjort en anmälan om allmänfarlig vårdslöshet.


Källa:lt.se

Äntligen blev mitt och lillgrabbens biobesök av! Idag åkte vi till Heron och kollade på Sammys äventyr.
Det var en fin film. Så söta sköldpaddor.
Efteråt åt vi god mat på O´learys med barnens pappa och lillan.
Det känns alltid skönt att kunna göra något speciellt med grabben själv utan lillan. Han behöver lite egentid med sina föräldrar och göra lite saker för "stora barn".
Tyvärr känner jag själv att det blir lite för mycket "det går inte nu för lillan ska dittan eller dattan". Jag vet att det helt och hållet bara är mitt eget fel att det blir så, men just för tillfället känner jag mig så oförmögen att ha många bollar i luften och orkar knappt göra det jag måste.
Jag skulle så gärna vilja få tillbaka lite styrka och livsglädje som har hållit sig borta allt för länge nu...
Men när jag gör något roligt med mina barn och ser att de får glädje av det, ja då får jag också glädje utav det. Men som sagt orken måste ju finnas där så det är mest som en ond jäkla cirkel som är svår att ta sig ur.

Senare på dagen när vi hade varit hemma ett par timmar så satte vi oss och åt korv med bröd och hade lite myskväll med lördagsgodis och film.
Efter ett tag börjar jag känna brandrökslukt och försöker lokalisera så att det inte kommer från våran lägenhet, vilket det inte gjorde. Luktade som mest vid ytterdörren.
Jag märkte snabbt hur "skadad" jag blivit från tidigare brandhändelser i detta hus. Jag vågade inte öppna dörren utan ringer till barnens pappa och säger åt honom att komma hit och kolla var det kommer ifrån.
Själv satte jag mig och barnen i soffan och stängde vardagsrumsdörren. Helt plötsligt sitter jag och skakar och fryser som en tok.
Grabben var helt uppe i filmen och märkte inte vad som pågick (som tur är eftersom han också är väldigt brandrädd efter tidigare händelser). Och lillan bara lallade runt :).
Barnens pappa kom hit efter några minuter och ringer på hos grannarna för att kolla. Jag ringer under tiden 112 och de är här på ca. 5-10 minuter.
Det visade sig vara från våran djävulsgranne. Han som har jävlats med oss ända sen vi flyttade hit för nästan 3 år sen, för Er som inte vet. Han bankar i tid och otid. Väcker oss på nätterna med fruktansvärda bankningar. Skriker genom fönstret att vi ska sluta med det vi håller på med. Vad vi håller på med har jag ingen aning om. När man någongång har ringt till honom för att be honom sluta banka så har han tillochmed mordhotats. Han är djävulen själv, men en feg sån för plingar man på för att be honom sluta så öppnar han aldrig. Usch och fy för såna människor.
Jaja, som sagt. Brandröken kom från hans lägenhet. Vad som hade hänt vet jag inte, men jag är väldigt nyfiken på att få veta det.
Idag började han banka så fort vi kom innanför dörren efter att vi hade varit på Heron. Efter en halvtimma ca. gör jag ett försök att ringa honom varpå jag får hot om att han ska skära halsen av mig och sånt... Jag tar honom med en nypa salt.

Det verkar inte finnas nåt att göra åt denna hemska granne... Mejlen som jag skickat till akelius är MÅNGA men inte ett skit gör de.
De säger att de varnar honom och när jag efter många så kallade varningar frågar hur många varningar som krävs får jag till svar att jag måste ha bevis?! Hur skaffar man bevis på att nån bankar dagarna i ända?
Senast jag hade kontakt med Akelius så var jag så trött på detta och bad om att få byta lägenhet eftersom de inte gjorde något åt honom. Den gången fick jag till svar att det vore väl tråkigt att flytta nu när vi hade fått en sån fin tvättstuga. De skulle återkomma om lägenhetsbyte. Har inte hört nåt än, det har gått ett par månader. SUCK!
Och så nu en jävla brand som skrämmer livet ur mig! Även om det inte var riktat mot mig så blir jag så jävla arg och faktiskt rädd.
Nu i skrivandes stund kom han hem från sjukhuset (eftersom han satt inne i röken). Få se vad han hittar på härnäst... 

Inatt kunde jag inte somna... Låg och vände och vred på mig. Grabben som också låg i min säng gjorde inte det hela lättare för mig heller genom att sparka och röra på sig hela tiden. Jag tror jag flyttade tillbaka honom till sin säng tre gånger. Några gånger vaknade han och hade växtvärk, så jag förstår att han inte kunde ligga still.
Vid tre tiden gick jag upp för att ta en smörgås då jag tänkte att jag kanske lättare somnar om jag har nåt i magen.
När jag sitter där i köket hör jag hur grabben viskar; -Vem är det som äter nåt? Jag är också sugen på nåt.
Så han kom upp och höll mig sällskap över en nattmacka. Det var mysigt!
Men jag fick ändå lite panik över att han kanske inte somnar om nu... Det har hänt förut.
Jag fick mest panik över hur trött jag skulle vara idag oavsett om han somnade om eller inte.
Vi somnade vid fyratiden.

Klockan ringde 6.30, jag snoozade... Trodde jag.
Klockan 9 vaknade vi alla tre och hade försovit oss. Vi hade inget annat att passa förutom grabbens dagis, så vi bestämde oss för att vara hemma istället för att stressa iväg.
så idag har vi haft en lugn tråkdag, fast lite rolig emellanåt.
Vi byggde en koja, pusslade och lyssnade på musik och dansade (Lillans favoritsyssla är att lyssna på musik och dansa).
Man kan muta henne ifrån vad som helst genom att fråga om hon vill följa med till vardagsrummet och lyssna på musik.
Det är superbra för när jag ska diska så vill hon alltid bli buren och då kan jag ju inte diska. Då brukar min mellanbror lura med henne och dansa :).

Nu är barnen hos sin pappa ett par timmar. Varannan vecka är de hos honom några timmar på kvällen och varannan vecka är lillan hos honom några timmar på förmiddagen. Och sen är de där varannan helg.
Jag tycker att det funkar jättebra så, även om vägen till ett bra "schema" var lång och trasslig. Men nu så flyter det på oklanderligt.

Nu är det dags att hämta de små kottarna :)

Här händer inte mycket... Fast det hade däremot snöat ganska mycket när jag skulle gå och hämta grabben på dagis idag. Jag är som de flesta andra ganska trött på snön vid det här laget, men idag tyckte jag att den inte kunde kommit mer lägligt. Perfekt väder att hämta grabben med snowracern!
Vi bor på en ganska stor höjd, så tiden dit gick fort. Jag satt mig på snowracern och racade ner för backen. Sen var det bara två tredjedelar kvar.
Som man säkert kan räkna ut så gick det ju inte lika fort hem (Med tanke på backen).
Sen ville grabben att vi skulle åka ner för backen när vi kom upp, så det gjorde vi ett par gånger.

Vi hann knappt hem förrän vi skulle iväg igen. Grabbens gymnastik hade terminstart idag.
Han har blivit så himla duktig! Idag gick han balansgång alldeles själv på en bomm. Och fröknarna berömmer honom mycket :).

Som jag skrev i tidigare inlägg så började ju min bror och hans kompis med bilen häromdagen. Idag kunde jag inte låta bli att prova den lite för att se hur bromsarna kändes. Det gick hyfsat att köra. Det var bara att pumpa två gånger så tog bromsarna, men det där glömde jag ju såklart av när jag hade kört in på en parkering för att vända. När jag bromsade så åkte bilen framåt ändå och min reaktionsförmåga är ju tydligen helt kass så pang in i en snöhög (tur i oturen att det bara var snö). Fast snöhögen var tillräckligt hård för att paja spoilern.
Nu låter jag bilen vara tills den är helt reparerad med bromsarna och varit på besiktning.